défenses naturelles

ZENDIUM
OCH DINA
PATIENTER

ZENDIUM
OCH DINA
PATIENTER

PATIENTER MED ETT
OBALANSERAT MIKROBIOM

Flera faktorer kan leda till ett mikrobiom ur balans, vilket ökar risken för karies och parodontit.1 Förändringar såsom graviditet, klimakterier, 2, 3 stress 4 depression4 eller åldrande5 och livsstilsfaktorer såsom kost, 6 rökning6 och medicin4 kan störa det orala mikrobiomets naturliga balans.

Hos dessa patienter bör munvården fokusera på att främja ett balanserat mikrobiom.

PATIENTER MED
TANDKÖTTSPROBLEM

Ett mikrobiom som är ur balans, med en relativ ökning av de patogena bakterierna, kan leda till ett tidigt skede av tandköttssjukdom.8 Den resulterande inflammationen leder till att patogena bakterier förökar sig, och tandköttssjukdomen kan förvärras.

Hos dessa patienter bör munvården fokusera på att återställa balansen.1

PATIENTER MED
KÄNSLIGA MUNSLEMHINNOR

Patienter med känsliga munnar, som t.ex. har afte9 eller har genomgått kirurgiska ingrepp, 10 kan dra nytta av en tandkräm som inte innehåller skummedlet SLS.11,12 Tandkräm som inte innehåller SLS rekommenderas också till patienter med torra munnar.13

Zendiums formula är mild och innehåller inte SLS.14

BARN

Barn har fler smaklökar än vuxna, 15 och kan därför vara känsliga för starka smaker och tycka att starkt smaksatta eller starkt skummande tandkrämer är obehagliga. Barn är också benägna att få afte,16 vilket gör deras känsliga munnar än mer känsliga.

Zendium Kids och Zendium Junior har en mild smak och innehåller inte SLS.

PATIENTER SOM EFTERSÖKER ETT
NATURLIGT FÖRHÅLLNINGSSÄTT TILL MUNVÅRD

Vissa patienter efterfrågar en munvårdsrutin som arbetar i harmoni med deras kropp.

Zendiums formula innehåller en unik sammansättning av naturliga enzymer och proteiner som återspeglar några av dem som finns naturligt i vår saliv.7

Referenser

  1. Kilian M, et al. Br Dent J 2016; 221:657-666.
  2. Salvolini E, et al. BJOG 1998; 105:656–660.
  3. Suri V & Suri V. J Midlife Health 2014; 5:115–120.
  4. Fabian T, et al. In: Wiley Encyclopaedia of Chemical Biology, 2008; 1-9. Edited by Begley TP. Hoboken, NJ, USA: John Wiley & Sons, Inc;
  5. Zaura E & ten Cate JM. Caries Res 2015; 49(Suppl 1):55–61;
  6. Koscielniak D, et al. Acta Biochim Pol 2012; 59:451–457;
  7. van ‘t Hof W, et al. Monogr Oral Sci 2014; 24:40–51.
  8. Lamont RJ & Hajishengallis G. Trends Mol Med 2015; 21:172–183.
  9. Slebioda Z, et al. Postepy Dermatol Alergol 2013; 30:96–102;
  10. Kvam E, et al. Community Dent Oral Epidemiol 1987; 15:104–107;
  11. Shim Y, et al. Oral Dis 2012; 18:655–660;
  12. Herlofson BB, et al. J Clin Periodontol 1996; 23(11):1004-1007;
  13. Jensen JL & Barkvoll P. Ann N Y Acad Sci 1998; 842:156–162;
  14. Arenholdt-Bindslev D, Bleeg HS & Richards A. ATLA 1992; 20:28–38.
  15. Segovia C, et al. Brain Res Dev Brain Res 2002; 138:135–146;
  16. Majorana A, et al. Oral Surg Oral Med Oral Pathol Oral Radiol Endod 2010; 110:e13–18.
Back to top