Den senaste forskningen utmanar den traditionella uppfattningen om kopplingen mellan mikroorganismer och hälsa. Vi vet nu att människans samlade mikrober (mikrobiomet) som koloniserar människokroppen inte bara kan framkalla sjukdom, utan är väsentliga för hälsan. Munnen är inget undantag; det orala mikrobiomets hälsa är intimt kopplat till munnens och tandköttets hälsa. Det riktar ljuset på en viktig möjlighet: kan vi genom att påvisa de tydliga tecknen på störningar i mikrobiomet, som blödande eller inflammerat tandkött, agera på ett tidigt stadium för att förbättra munhälsan?
Tills helt nyligen var teorin relativt enkel: om patogena (sjukdomsframkallande) bakterier finns i munnen, kan det leda till tandköttsproblem eller karies. Men nu verkar det som att bilden är mer komplicerad, eftersom många bakteriestammar har värdefulla funktioner. I själva verket kan både hälso- och sjukdomsrelaterade bakterier samexistera i ett mångskiftande naturligt oralt ekosystem. Salivens enzymer och proteiner hjälper på ett naturligt sätt till att hålla det här systemet i balans, i en sorts symbios.
Sjukdomar kan uppträda om det ömtåliga ekosystemet i munnen sätts ur balans. Då kan en eller flera sjukdomsrelaterade bakterier föröka sig och dominera, vilket leder till dysbios och slutligen tandköttsproblem eller karies. Detta kan till exempel hända om inflammerat och blödande tandkött medför sänkta syrenivåer i det angripna området, vilket gynnar anaeroba bakterier som kopplas till vävnadsskada och gingivit. Det kan leda till en ond cirkel. Vävnadsskadan förser de sjukdomsframkallande bakterierna med näringsämnen, vilket leder till ytterligare dysbios.
Dysbios i mikrobiomet kan utlösas av förändringar i livsstil eller hälsotillstånd. Patienter som drabbas av de här förändringarna är då mer benägna att utveckla tandköttsproblem och karies, och tidiga tecken på tandköttsproblem kan vara ett viktigt varningstecken för dysbios.
Genom att påvisa tidiga tecken på tandköttsproblem i de här patientgrupperna, har tandläkare och tandhygienister en möjlighet att ingripa och förhindra en fortsatt försämring av tandköttshälsan.
Faktorer som påverkar det orala mikrobiomet
Fysisk upplösning av mikrobiomet genom tandborstning två gånger per dag med en fluortandkräm är nödvändigt för att hålla tandköttet friskt. Dessutom är det kliniskt bevisat att Zendium tandkräm ger förbättrad tandköttshälsa genom att balansera det orala mikrobiomet.* Det gör Zendium lämplig för patienter med tidiga tecken på tandköttsproblem, vilket kan vara ett tecken på obalans i mikrobiomet.
*Avser det orala plackets mikrobiom och den relativt stora mängden bakterier med känd koppling till tandköttshälsa eller sjukdom efter 14 veckors tandborstning med Zendium två gånger per dag jämfört med baseline.